luckysaturdayy

Anledningen till att jag väldigt sällan skriver inlägg är för att jag är rädd för vad jag ska skriva. Troligtvis skulle det bara bli patetiskt strunt. Och då är det kanske lika bra att låta bli. Men... jag vet inte vad jag ska skriva när det inte händer någonting. Jag bara är, vilket får mig att känna mig helt meningslös.

Imorgonbitti åker jag med bussen för att möta upp mamma i stockholm.
Det ska bli så roligt att träffa henne! Det känns som om det var en evighet sedan...
Även om det bara var, tjaa, cirka tre veckor sedan. Men när man har träffats i princip varenda dag i nitton år så blir saknaden stor. Inte för att det inte är skönt att bo flera mil ifrån allihopa (it iiis). Det bästa med att flytta ganska långt ifrån familjen är att man, eller åtminstone jag, har lärt mig att uppskatta dom mycket mer än vad jag gjorde innan.
Jag saknar dom verkligen. Det var inte ofta man hann göra det förut. Den jag saknar mest på sätt och vis är min lillebror. Det är inte speciellt ofta som han och jag pratar i telefon. Det som jag är rädd för är att vi ska glida ifrån varandra, men det tror jag väl ändå inte att vi gör? Det får vi se till att inte göra! :)

Jag har kommit underfund med att det var galet längesedan jag och d sov ifrån varandra... Tur att jag har mamma! Värre för d som ska sova själv stackarn. Men det är ju bara en helg. :)


Jag och min kära mor kommer att spendera helgen här. :)

Fem i sex ringde klockan och efter tio minuter började jag pussa på d för att få honom att vakna. Inte världens mest lättväckta person. I alla fall så var vi så duktiga att vid sju tiden satt vi på spinningcyklarna för att svettas bort sömnen. Jag älskar att träna tidigt på morgon även om jag också gillar sovmornar.
Klockan är nio och jag känner mig pigg! D är ledig idag också vilket är toppen då vi inte ses någonting i helgen eftersom jag är i stockholm med mamsen.

♥

Ute blåser vinden virvelvindar i snön
vilket gjorde mitt hår vitprickigt när jag skyndade mig hem.
Såg på aftonbladet (?) att vi får stå ut med kylan ett tag till.
Inte för att jag inte gillar vinter. Vinter är vacker och mysigt.
Men nu får det väl ändå vara nog?

Nu ska jag njuta av värmen från d's famn och en bra film!

Jag har nyligen kommit på att man kan ta bilder när det finns en webcamera på datorn.
Ibland överträffar jag mig själv.

Spinning ikväll halv åtta. ♥ Sedan blir det mest morgonträning framöver!

Jag har egentligen inga ord som kan skrivas här och förevigas i en nittonårings blogg (som om kanske bara två år kommer att bli idiotförklarad av mig själv), men jag känner ändå ett stort behov av att uttrycka mig, berätta om hur mina dagar spenderas och vart mina tankar flyger när jag råkar stirra lite för länge på någonting som inte är synligt för blotta ögat. För det mesta snurrar ordet jobb och pengar runt i mitt huvud vilket gör mig galen, även om det är någonting som jag måste tänka på.
Det löser sig, sa d med ett leende och strök bort en hårslinga ur mitt ansikte.
Så länge vi har varandra.
Och han har så rätt. Vad har jag att oroa mig för när jag har fångat den där drömmen jag så länge trodde var onårbar för bara ett par år sedan. Jag försökte fånga in den med en håv, men det var först senare som jag förstod att fjärilar kommer man nära genom att bara sitta still. Till slut kommer det någon nätt liten sak med tunna vingar för att slå sig ner på ens axel.

Men när det handlar om jobb... Det är en annan femma. Sitta still är nog de sista man kan göra (om man inte flitigt söker jobb via internet, vilket jag iofs gör). Med två extra/tim jobb kan det nog gå ihop nu. Tillsvidare. Tills någon fjäril slår sig ner på min axel och viskar försiktigt hemligheten om vad jag vill bli när jag blir stor.

(hitills är jag i alla fall säker på en sak; mamma)



bild från google

Vad jag vet är det ingen som har sagt att det är lätt att vara arbetslös (extrajobbare).
Men av någon anledning trodde jag att jag skulle vara bättre på att hålla humöret uppe.

Nu väntar jag på solens första strålar, fräknig hy och tjocka böcker ovanpå en rutig filt.
Jeansshorts, solglasögon, leenden och något glas med vin för solen att glänsa sig i.

Jag har kommit på att det finns tre tillfällen då jag mår extra bra.

Det som fungerar bäst för att glömma alla problem och alla värdelösa
tankar som bara snurrar runt, runt i huvudet är; spinning.
Galet skönt att ge järnet och pumpa ur det sista ur musklerna, vilket gör
att man inte tänker på någonting annat än just det.
Att svettas som en tok på grund av ledarens peppande kommentarer och
den dunkande musiken.
Att komma ut i den friska luften helt rödrosig och ren, trots all svett som
droppat från huden ner på det småklibbiga golvet i spinninglokalen.

När daniel kramar om mig och jag ser honom i ögonen sänker sig ett lugn
över mig som jag inte kan känna på något annat sätt än just där.
Att ha möjligheten att bara gömma mig i hans famn när allt blir lite för tungt,
lite för stort, lite för svårt. Att ha någon som väntar på mig när jag är borta,
att ha någon att vänta på. Någon som saknar mig. Och att denna någon är
daniel.

Sist men inte minst när jag får mail av emelie, en vän jag träffat ett fåtal
gånger men kommit så nära. Det kan låta simpelt men det bidrar till att göra
min dag lite ljusare och lite varmare.

Daniella fyller år om en och en halv vecka. Finularar på en present.
Det är julafton om tjugo dagar... Ingen julklapp är inhandlad, men några
idéer har jag. Utom till den viktigaste - varför ska det vara svårast som borde vara så enkelt?

Ska kila iväg och köpa lite plock och knåpa ihop några julklappar. Mer skriver jag inte!



Vi har köpt en vattenväxt på Ikea. Man fick den i en plastburk full med vatten
så när vi gick ut därifrån kändes det nästan som att vi hade köpt ett litet husdjur
eftersom vi var tvungna att vara så försiktiga. Han överlevde hem färden i alla fall!
(Jag säger till och med han och inte den, galet...)

Jag antar att många undrar vad jag gör hela dagarna då jag inte jobbar speciellt många
timmar i veckan. Jag kan säga att det undrar jag med, för det känns som om jag på sätt och
vis har mycket att göra ändå. Nu på förmiddagen har jag i alla fall städat hela lägenheten
så det är skinande rent! Hoppas det håller sig på det sättet ett tag...

Våra nya julgardiner åkte upp igår och det gjorde verkligen köket ännu hemtrevligare.
Vi börjar verkligen komma iordning i lägenhet! Imorgon kommer vår nya soffa också. Jag hoppas bara att den gamla försvinner snart... Vi har lagt ut den på blocket och håller tummarna på att någon vill ha den.

Nu letar jag recept på grovt bröd bakat med potatismjöl, men hittar ingenting...
Nej, snart blir det en sväng ut i kylan på apoteket och hemköp, ska bland annat inhandla kanelstänger till vår adventsljusstake och fruktfat. Tjing!

Jag tänkte skriva några rader om vänner som jag uppskattar
men det är inga meningar som gör entré när jag väl sätter mig
ner för att förgylla min allför tråkiga blogg.


Även om ordspråket är otroligt klychigt så stämmer det för mig i många fall:
"Vänner är som stjärnor; du ser dom inte alltid men dom finns alltid där."


Emelie, jag tänker på dig när jag känner frosten krypa ända in i märgen och dagarna känns lite för mörka
trots att jag har all anledning i världen att ha det solskensljust dygnet runt
Men även då jag skrattar tills jag får magknip, ser solen lysa in genom fönstret en tidig morgon och när jag åker på kalas
jag firar ju trots allt min födelsedag fem gånger om året och en gång fick jag ju något så fint som en kamel av dig




Chris Craymer Romance http://www.chriscraymer.com/romance/index_2.htm

Igår gjorde jag och d chokladsås (med mintsmak: mums!).
Givetvis är det hett så jag blåser på en sked full med chokladsås
till d för honom att smaka. När jag försöker att mata honom med
skeden försöker han envist blåsa på den, all jäkla mörkbrunsörja
håller på att rinna ut vilket leder till att jag skriker högt: DEN ÄR TORR!!!
Haha. Det är ett under att inte vårat köksgolv blev fullt med chokladsås.
Jag menade givitvis att den inte var varm.
(Åtminstone) vi dog av bubblande skratt och mumsade på vår torra chokladsås.

Julstök...



Vår fina adventsljusstake som vi inhandlade för några dagar sedan.
Dekorationen är potpurri, apelsinskivor, nejlikor och även kanelstänger ska
göra dem sällskap senare. Lukar härligt juligt!


En röd julstjärna hänger i vårat vardagsrumsfönster.
Nu även en apelsin prydd med nejlikor!


Köksfönstret


I den fina burken från pappas faster gömmer sig massa pepparkakor. Mums!
Och i kastrullen paprika och bönsoppa - en av min många favoriträtter.
Vi köpte ca sju paprikor tills i helgen för soppan var tänkt för fler personer
än två, men nu extra mycket soppa till oss! Dessvärre fick inte ludvikaborna
smaka på härligheten. På nyår ska ni i alla fall ta er ner hit! (Men då blir det nog
inte paprika och bönsoppa...;)


Vi har även bytt knoppar på köksluckorna. Det blev kanon!
Ni som vet hur det såg ut innan (vita, fula plast knoppar) kan tänka er vilken skillnad det blev!



Nu ska jag gå och laga mat tillsammans med darling. Det vankas kycklinggryta och tagletti.

Idag känns det inte sådär alltför bra. Lite sådär att tankarna flyger iväg lite fortare än vad man egentligen vill och till ställen man egentligen inte vill besöka längre. Ställen som man helst bygger ett staket runt, ett staket utan grind. Men jag vet att det går att komma in genom hålen i staketet och tankar kan flyga vilket gör det ganska lätt för dem att hoppa över staketet.
Men det går bra. Någon gång glömmer jag bort att jag inte ville dit och då kan jag låta tankarna virvla dit de vill.
Med tankar som virvlar är det nog både jobbigt och skönt att gå till jobbet som affärsbiträde i en välbesökt skoaffär. Jag får ju åtminstone inte tid att tänka på virvlande tankar, eller någonting annat heller för den delen.



i dessa stunder är jag extra glad att jag har dig (hjärtat mitt)

---

---

Det finns en del bilder som får en att bara vilja skriva massa vackra rader.
Om bara de där vackra orden kunde uppenbara sig samtidigt.




Chris Craymer Romance: http://www.chriscraymer.com/romance/index_2.htm

Jag har kommit på att jag är jävligt kass på att blogga. Men det har jag ju egentligen
vetat hur länge som helst. Jag beundrar (eller snarare förvånas över?) de som bloggar och tjänar pengar på det - som en extra inkomstkälla. Seriöst, vart får alla tiden och idéerna för att blogga så mycket? Jag förstår inte! Jag kan under en period kanske blogga en gång om dagen - och då tycker jag att det är mycket. Men det är rätt kul att bara sitta och skriva.
Däremot vill jag ju egentligen inte att någon läser det, men att bara sitta och skriva utan att någon läser det känns ju ganska meningslöst? Jag är splittrad i den frågan.

Hur som helst så var det ju i alla fall vinter jag skrev senast (?) och det är det ju tyvärr fortfarande. Det skulle inte vara helt fel med lite sommar, sol och student nu.. Även om jag är lite nervös över jobb efter skolan och så vidare, kommer det i alla fall vara väldigt skönt att sluta skolan.
Sluta skolan.. det är över - tänk er 90:ior, skolan är snart slut.

Jag har hittat en ny favorit blogg.
Läs det här inlägget, och dess kommentarer.

"att någon skulle sova naken med den vi älskar förmår vi inte föreställa oss."
stig dagerman.

Hud mot hud och förenade hjärtan
är namnet på min kommande utställning i Smedjebackens Folkhets hus i Ahlbäcksalen.
Den kommer att på gå under v.48 - v.52.

Besök uppskattas! ;)
Sandra Ruthström

Håller på med en tavla av.. guess who - maria marräng och förhoppningsvis blir jag
lika nöjd med denna som med den förra som jag målade på henne. Eller hellre nöjdare. :p
Än så länge har jag inte kommit så långt, men eftersom jag ska utställning om två veckor
så får jag nog lägga på ett kol nu. Speciellt när jag har lite fler ideer till tavlor att genomföra.
Det är så synd att jag måste sitta i källaren, känner mig helt isolerad! Men å andra sidan
blir jag ju helt inne i målandet, och så blir det liiiite grann som en egen atelje. :)