luckysaturdayy

Jag har tänkt på det där med stress. Eller mest på hur stressade de flesta människor är. Jag kan ha fel, men enligt mig så är nog ganska många människor i min omgivning stressade på det ena eller andra sättet. Jag har kommit underfund med att jag är det i princip konstant. Utom vid vissa tillfällen.
Och det är väl egentligen det intressantaste, vad det är som gör människor lugna? Det kan vara svårt att komma på, tex så trodde jag att jag blev lugn av att göra någonting avkopplande som att se på tv. Men nej, det fungerar alls inget vidare.
Även läsa en bok eller ligga och vila. Nej, hjärtat bultar lika fort ändå.

Jag var i simhallen igår. Simmade, badade bubbelpool och bastade. Ensam. Givetvis var det andra människor där, men inte med mig så att säga. Då var jag nära lugnet. Det kändes riktigt bra.
Det känns som om det var så längesen jag riktigt kände efter. Man hör det ofta, men vi borde uppskatta vad vi har mycket mer än vad vi gör. Ta hand om det vi har och se det positiva i vår livssituation. Vi vinner på det i slutet.
Hitta sig själv, meningen med livet, lugn osv osv. Allt det får mig nästan snurrig i huvudet, men även lycklig över att jag tror att jag är lycklig. Lycklig över att jag tror att jag kommer att kunna vara lycklig även senare i livet.
Alla har vi problem, det är ofrånkomligt. Jag tror att det är hur vi handskas med dom som har betydelse ifall vi är lyckliga eller inte.

Men i mitt fall är Daniel det största botemedlet för min hjärna att sluta gå på högvarv.
Du gör mina hjärtslag lugna, men ändå har mitt hjärta aldrig bankat så hårt för någon.